Nu i veckan var Jonas pappa här och fixade till med vår belysning ovanför köksbänkarna. Förut hade dom förra husägarna (eller ägarna innan dom?) gjort en egen ”patentlösning” med päronlampor och en tillhörande konstig och glappande strömbrytare som jag inte velat använda. Så i snart 6 månader (så länge har vi snart bott här i huset) har jag irriterat mig på att det varit så mörkt ovanför köksbänkarna. 

Men nu är det fixat, med en LED-list. Varde ljus! 

Tack till alla pappor, vad gjorde man utan dom. :) Min egen bor ju lite långt bara. 

Ps. Mammor är såklart inte dumma dom heller och man klarar sig ju inte utan dom heller. :) 

Jag blev uppringd av min nya chef nu i onsdags. Det är så härligt när hon ringer och säger ”Hej det XXX på operation”. Jag kommer ju att tillhöra operationsavdelningen nu. Känns lite overkligt. :) Låter kanske knäppt, men det är lite som en dröm som gått i uppfyllelse, att få jobba där. Trodde inte att jag ens skulle få komma på en intervju där när jag sökte jobbet. 

Nåja, hon ringde iallafall för att ta reda på vad jag hade för löneanspråk. Det hade hon glömt att fråga mig vid intervjun. Jag hade kollat upp lite på vad jag kunde säga för en summa, nämligen 1500 kr extra mot vad jag har nu. Jonas tyckte att jag skulle säga det, men jag var tveksam. Men sen när hon då frågade vad jag hade för löneanspråk så tänkte jag att vad sjutton, dom kan ju bara säga nej till den summan. Så jag sa summan och hon skulle höra av sig dagen efter. Så igår ringde hon och sa att jag får den summan jag ville ha, PLUS 500 kr till, så att jag hamnar i fas med dom som jobbar på operation. Sen har jag ju har erfarenhet som uska också. Så 2000 kr plus i månadslön. Jag är nöjd! 

Dock så är det ju med blandade känslor som jag byter jobb. Jag kommer att sakna mina gamla kollegor väldigt mycket. Fikandet med dom och pratet om allt möjligt. Jag har ju verkligen haft världens bästa arbetskamrater på demensboendet. Jag älskar dom faktiskt. :p Men vi kan ju ändå träffas och umgås fast att jag inte jobbar kvar. Jag kan ju också gå och hälsa på på gamla jobbet när jag känner för det.

Dock så kommer jag INTE att sakna det tunga jobbet och den hemska stressen som varit där nu i snart ett år. Jag kan ju inte skriva så mycket om det för det är ju sekretess. Men det är tråkigt att det ska vara så underbemannat och stressigt. Det gör mig så ledsen. :( 

Jag med min nya lön. ;) 

När jag gick min usk-utbildning så var vi på besök på sjukhuset. Vi besökte bl.a dialysen, röntgen, kapellet, bårhuset samt sterilcentralen. 

När jag kollade runt inne på sterilcentralen så kände jag bara att ”wow – här vill jag jobba”. Men sen hamnade jag på mitt nuvarande jobb och fick en tjänst där. Men nu det senaste halvåret så har jag börjat se mig om efter andra jobb pga av många olika skäl. I slutet av januari/början av februari i år (minns inte exakt) kom en tjänst ut på sterilcentralen som jag naturligtvis sökte direkt. 

Jag blev uppringd och fick komma på intervju på sterilcentralen och då tyckte jag att jag svarade helknäppt. :D Men det tycker nog alla att dom gör på såna intervjuer. Sen blev jag uppringd igen och då ville dom att jag skulle komma och kika på hur dom jobbar för att se vad jag tyckte. Jag tyckte bara att jag fick en ännu bättre inblick i hur det är att jobba där. Så igår ringde dom igen och jag blev erbjuden tjänsten om jag ville ha den. Naturligtvis tackade jag JA direkt! 

Jag vet inte än när jag börjar där, jag har ju uppsägningstid på mitt nuvarande jobb och kan inte lämna hur som helst även om jag gärna skulle göra det NU för att få börja jobba direkt på sterilcentralen. Dom behöver mig dessutom nu genast.

Jag kommer bara att jobba dagtid på sterilcentralen! Man jobbar dock nån enstaka kväll, men då till kl. 19. Men INGA helger, storhelger eller röda dagar! Bara det är ju massor värt för mig! Så skönt att slippa att jobba helger, delade turer, storhelger och att riskera att få jobba julaftons kväll som jag absolut INTE vill. Men många julaftons dagar har jag dock jobbat. Nu kanske jag äntligen kan få åka hem till Blekinge och fira jul. Det har jag inte gjort sen 2011. Önskvärt vore att åka ner varannan jul. 

Det är mer regel än undantag att jag fått jobba någon dag varje storhelg. Ofta också varannan helg och många kvällar i veckan. Alltid jobba när resten av familjen är ledig. 

Så här ser det ut på en sterilcentral. —-> Klicka här: FILM. 

Ända sen vi bodde i lägenheten hade jag tänkt att skaffa oss en fett-tratt. Men inte förrän ca 2 månader sen fick jag tummarna ur och åka till avfallsanläggningen (Bredviksberget) och hämta en. Det är ju extremt viktigt att man inte öser stekfettet (i vårt fall smör, ej äckelmargarin) rakt ner i avloppet.

Man sätter tratten på en plastflaska och sen öser man allt överblivet stekfett i den. Det måste vara svalt när man gör det, så vårt stekfett mellanlandar i en skål för att svalna. Sen åker fettet i flaskan. När flaskan blir full så sätter man på korken till flaskan (som man sparar inne i tratten) så slänger man flaskan i brännbart. 

Vår första flaska blev full nu i förra veckan, så nu har vi börjat på en ny. 

Så här såg den fulla flaskan ut innan jag slängde den i soporna. 

Så här ser tratten ut, men vår har ju Pirevas logga på. 

PS. Innan vi hade flaskan med fett-tratten så öste vi stekfettet i skålen och lät det bli svalt och sedan blivit stelnat. Sen la vi det i kompostpåsen. 

Jag har några olika mailadresser, minst 4 stycken. Brukar kolla 2 av dom varje dag, det är min vanliga mail och jobbmailen. 

De andra kollar jag inte så ofta. Men nu kollade jag den ena och där fanns ett mail från Babben Larsson. Jag hade vunnit ett pris eftersom jag spelat i hennes app som heter ”Bappen”. Finns att ladda ner här: iPhone, Android.

Igår fick jag hem vinsten. :) 

Just nu så pågår ju Melodifestivalen. Nu på lördag är det dags för  Andra Chansen. Jag bryr mig egentligen inte så mycket om det (har ju redan sett och hört alla låtar), men jag kommer ändå att titta.

Har två favoriter där: 

Det är Axel och det är Dissmissed. 

En del av mina Facebook-vänner roar mig lite när det är mello-lördagar. Det är dom personerna som klagar på mellot. De tycker att det är så dåliga låtar, den eller den  låten kom inte vidare, osv. Men varför i hela friden tittar man då? Det är ju inget man måste. Och måste man hela tiden klaga? Trist!