I vårt trapphus har vi sopnedkast som är igenbommat sedan många år tillbaks. Det tycker jag är bra, det är kanon att vi numera måste sopsortera allt!

Min första kontakt med ett sopnedkast var när jag var tre år. Då flyttade vi från ett hus på landet till lägenhet. Har fått berättat för mig att jag nyfiken stod och tittade ner i sopnedkastet. Lite senare kastade jag ner ett älskat gosedjur där, av ren nyfikenhet på vad som skulle hända. Jag kommer ihåg att jag blev ledsen.

Jag har inte använt ett sopnedkast på minst 10 år. Men jag kan ändå förnimma lukten som fanns i det. Jag minns även känslan att slänga ner sopor där. Jag har aldrig tyckt om det, har alltid tyckt att det känts som att kasta ner något i en stor, svart, slukande avgrund.